Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter.
Rom 12:15
Den kristna kyrkan har från första början velat vara närvarande vid de stora vändpunkterna i människors liv, i glädje och sorg. Förrättningsboken har utarbetats för att denna närvaro skall bli möjlig.
Denna version av handboken för kyrkliga förrättningar är betydligt mer omfattande än sina föregångare. Trots detta täcker inte ens den alla tänkbara situationer. En av dess uppgifter är att ge modeller för församlingarnas anställda, när det gäller att möta olika händelser och företeelser på ett liturgiskt sätt.
Delarna I (Kasualhandlingar) och II (Vigningar, installationer, välsignelseakter och invigningar) innehåller de traditionella kyrkliga förrättningarna. De skall ledas av en biskop eller en präst, och kyrkolagen och kyrkoordningen innehåller stadganden om dem. Förrättningarna i delarna III (Välsignelsehandlingar) och IV (Andakter) kan ledas också av en annan församlingsanställd eller av en församlingsmedlem. Flera av dessa förrättningar har utformats som ett svar på nutida behov, och det hör till sakens natur, att nya formulär av detta slag utarbetas i växlande situationer i församlingarna.
De kyrkliga förrättningarna utgör en del av kyrkans gudstjänstliv. Deras egenart består i att kyrkan i fråga om dem särskilt beaktar den situation där de hålls. I princip finns det ingen allmängiltig kyrklig förrättning. Sålunda borde man alltid på förhand ta kontakt med de människor eller de institutioner som berörs av förrättningen. I denna kontakt ingår ett förrättningssamtal. På samma sätt som i fråga om gudstjänsten borde alla anställda och medlemmar i församlingen ta ansvar för planeringen och gestaltningen av förrättningarna och då särskilt beakta de krav som situationen ställer.
De kyrkliga förrättningarna ansluter sig till kyrkans gudstjänstliv också i den meningen att man i dem strävar att följa kyrkoåret. Också förrättningarnas uppbyggnad och innehåll förbinder dem med den gemensamma gudstjänstkulturen. Vid detaljplaneringen av förrättningarna är det skäl att beakta de anvisningar och det material som ingår i Evangelieboken (1999) och Gudstjänstboken (2000). I förrättningsboken hänvisas ofta till dessa böcker.
Då de kyrkliga förrättningarna är situationsbestämda, är det naturligt att de kan utformas på olika sätt och att formulären vid behov kan användas i tillämpliga delar. Förrättningarna kan gestaltas på ett liturgiskt rikt eller på ett enkelt sätt. Vissa moment i formulären kan utelämnas, och andra kan förenas på ett annorlunda sätt. Flera moment i formulären innehåller innehållsliga alternativ och vanligtvis möjligheter att formulera fritt. Också användningen av symboler är i många fall valfri.
I del V (Sånger för kyrkliga förrättningar) ingår omkväden för psaltarpsalmer och några sånger. Också denna del av förrättningsboken hör samman med vår kyrkas gudstjänstkultur och bidrar till att förstärka förrättningarnas gudstjänstkaraktär..
På svenska | |||
På finska | .doc | .zip | |
På nordsamiska |
På svenska | |||
På finska | .doc | .zip |
På svenska | |||
På finska | .doc | .zip |
På svenska | |||
På finska | |||
På nordsamiska | |||
På enaresamiska | |||
På ryska (1984 handboken) | .doc | .zip |